Hembygdsmuseet - se historiken här nedanför
Klicka på de små bilderna så kommer en större!
OM GULA BYGGNADEN av Britta Jakobsson 1987
HUR KOM HUSET TILL?
Vi läser i INGARÖ SOCKENSTÄMMA´s protokoll år 1827-1853: Protokoll fört vid sockenstämman den 19 oktober 1845. Närvarande: Baronen och Riddaren G. Leuhusen, Inspektor Andersson för Anders Cederström, f.d. Nämndemannen Stephan Westerberg i Långvik, Bonden Eric Fogelström i Långvik, Bönderna A.G. Matsson och Jan Eric Jansson Westerberg i Skälsmara, Komminister Carl Cronstedt.
§ 5. Då änkan Eva Andersdotter i Idalen under sommaren haft olycksödet att mista synen, och då hon inte var den enda inom församlingen som fordrade hjälp, föreslår Baron Leuhusen församlingen att gå i författning om att bygga ett Fattighus, varigenom de behövande kunde få en bostad, och de barmhärtiga tillfälle att lättare bespisa de nödställda, då man visste var de bodde. Pastor Cronstedt var av den åsikten att ett Fattighus på landet blev till bostad för många laster, men åtog sig att kontakta Kyrkoherden.
Kyrkoherden biföll den 27 oktober 1845 förslaget och uttryckte sin glädje över det ädla förslaget. Fattighuset blev så småningom uppfört och beboddes fram till början på 1870-talet då roteindelningen genomfördes.
NÄR BLEV BYGGNADEN SKOLA?
Protokoll hållet å lagligen utlyst Kommunalstämma med Ingarö församling den 18 maj 1873.
§ 1. Med anledning av att det länge visat sig att den fasta Skollokalen är alltför trång, sammankallades på fleras begäran Ingarö församlings röstägande innevånare, för tagande i övervägande ett väckt förslag, att anordna gamla Fattighuset till nytt Skolhus. Samt detsamma påbygga för inredande av två rum till en blivande Barnmorska.
Efter hållen överläggning beslutades, av de å Kommunalstämman närvarande att enhälligt antaga nämnda förslag. Ett väckt förslag att flytta Skolhuset till Klockaregården, ansågs bliva förenat med för stor kostnad. Det beslöts att det skulle kvarstå på den gamla platsen och där på bästa sett avplanera för beredandet av planteringsland, samt lekplats för barnen. Arbetet skall förrättas i gångled. Timmer och bjälkar skall av gårdarna lämnas, bräder och plank och övriga materialer skall entreprenören anskaffa. För bestridande av kostnaderna för Skolhusets anordnande beslöts att upptaga ett amorteringslån - men, efter Kommunalstämmans slut Herr Kammarherren och Riddaren Leuhusen skänkte den frikostiga summan av Ett Tusen (1000 RD) till Skolhusets anordnande, torde således icke något amorteringslån behöva upptagas - För utarbetandet av förslag att på lämpligaste sett förändra f.d. Fattighuset till Skolhus, beslutades att välja en kommitté bestående av fyra ledamöter, nämligen: Herr Kammarherren och Riddaren Fr. Th. Leuhusen som tillika är ordf. i kommitten, Herr Pastor E. Flygare och Byggmästare Herr I.G. Blomqvist samt undertecknad, vilka uppdrogs utarbeta nämnda förslag för att på en blivande Kyrkostämma framlägga till beprövande och avgörande.
§ 2. Beslöts att gamla Skollokalen skall användas till Sockenstuga samt Kyrkans och Kommunens arkiv. Justering av protokollet utsattes till söndagen den 25 maj 1873, och till justeringsmän utsågs Friherre Leuhusen och Byggmästare Blomqvist, Fågelvik.
År och dag som ovan Aug. Svensson. Justerat: Fr. Th. Leuhusen I.G. Blomqvist Kungjort från predikstolen den 25 maj 1873 Emil Flygare
Ur "Lilas äktenskap" av Marika Stiernstedt
Marika var gift med Carl Cederström och bodde på Brunn 1900-06. "Nästa dag styrde Lila sin promenad ner till skolhuset, en gul trävilla i närheten av handelsboden, kyrkan och prästgården. I en bar backe var barnens lekplats, och de jagade varandra där under höga rop. Hon frågade efter fröken Piras rum, blyg inför de små, som nyfiket skockade sig, och fyra eller fem av dem stormade uppför en trappa för att visa vägen. Där uppe voro skollärarinnans och barnmorskans lägenheter, fröken Pira hyrde sin kammare av endera av dem. Lila knackade på, men ingen svarade. Besviken tänkte hon gå, när dörren öppnades på glänt och Pira tittade ut. Ack, ack! ropade hon, jag trodde det var barnen igen. De roar sig ibland med att knacka på hos mig och lura upp mig när jag vilar. Men stig in i Piras svalbo.
Svalboet, inbyggt under taket, rymde med nöd en liggsoffa, ett bord, en byrå med bokhylla och två pallar. På väggen hängde ett litet brokigt allmogeskåp samt reproduktioner av konstverk. Lila tog den anvisade platsen i soffan, medan fröken Pira pekade på utsikten över sundet, här smalt som en å. Från skolklassen under hördes barnens röster och sparkar i pulpeterna. Lila bjöds att se ut genom fönstret. I sundet, där det var strömt, rann vattnet isfritt, porlande svart under solglittret och snart var våren här."
Fattigstuga - skola - post - telefonstation - muséum
Till skola användes nedre botten fram till år 1922-23 då den nya Pilhamnsskolan stod färdig att tagas i bruk. Därefter har Ingarö poststation varit inrymd i huset ända fram till att posten på 60-talet flyttade upp till Brunn. Telefonstationen Pilhamn fanns på nedre botten från slutet av 30-talet fram till automatiseringen. (Tidigare fanns telefonstationen hos skomakare Wallentin på andra sidan bron). Sista barnmorskan bodde kvar på övre botten till år 1950, auktion på hennes kvarlåtenskap hölls i mars 1951. Därefter har övre planet och delvis även nedre varit uthyrda till bostad. År 1978 härjades överdelen av en brand, efter detta har icke någon del av byggnaden varit uthyrd som bostad. Sedan 70-talet har Ingarö Hembygdsförening haft förmånen att kunna utnyttja nedre planet till museiverksamhet, vilket är mycket uppskattat.
På grund av att den nya bron över Kolströmmen kommer att behöva tomtmarken på Bergvik 1:7, benämnd Pilhamn 2, i gåvobrev och lagfartshandlingar, till vägslänt vid den nya anslutningen på Ingarösidan, kommer byggnaden på densamma - Hembygdsmuséet, att flyttas till Brunn 1:15, benämnd Pilhamn 1 där Klockaregården ligger. I och med detta hamnar Hembygdsmuseet bredvid den äldsta byggnaden som finnes på Pilhamns marker.
VEM ÄGER BYGGNADER OCH TOMTMARK?
Sedan början på 1700-talet har Pilhamn tillhört släkten Cederströms egendomar Bergvik och Brunn. Ändring i ägandeförhållandet skedde efter år 1917. Ur arkiven: Ingarö församling erhöll den 10/4-1922 lagfart på dels den från Bergvik i Ingarö socken avsöndrade lägenheten Bergvik 1:7, benämnd Pilhamn 2 dels den från Brunn i samma socken avsöndrade lägenheten Brunn 1:15, kallad Pilhamn nr 1, vilka lägenheter församlingen enligt gåvobrev år 1917 såsom gåva fått av Carl Frisk. Enligt angivna i lagfartsprotokollet intagna gåvobrev skänkte Carl Frisk till Ingarö församling med full äganderätt dels lägenheten Pilhamn nr 1, avsöndrad från Brunn, dels lägenheten Pilhamn nr 2, avsöndrad från Bergvik, allt enligt en av lantmätare G.E. Milton år 1917 upprättad karta. Ifrågavarande områden var enligt gåvobrevet avsedda att disponeras för kyrka, kyrkogård, komminister- och klockareboställen, folkskola och andra församlingens lokaler. Därest Ingarö församling komme att upphöra skulle äganderätten till upplåtna marker övergå till Ingarö kommun. Ingarö kommun finnes inte idag, men församlingen är kvar.
Redaktionens tillägg 2009
Den gula byggnaden flyttades 1988 till dess nuvarande plats nära Klockaregården. Församlingen håller nu på att sälja den marken där och kring Pilhamns skola till Värmdö kommun.
